Hjälp din hjärna – hjärntrötthet

Hjärnan är någonting vi alla bär med oss. Det är någonting som påverkar våra liv och vår vardag i stor utsträckning. Tyvärr var det inte förrän jag fick problem med hjärntrötthet under och efter utmattningen som jag förstod att hjärnan är en så viktig del i mitt liv. Vem är jag utan min hjärna?

Jag saknar verkligen min friska hjärna. Den pigga, alerta och påhittiga hjärnan. Den som var sådär nyfiken, driven och uthållig. Jag är fortfarande driven, påhittig och nyfiken men det alerta, det energiska har mattats av. Uthålligheten finns inte där.

Hjärntröttheten visar sig på olika sätt för olika individer.

Den kan också uppkomma av olika anledningar. Tex som i mitt fall så har min hjärna tagit skada av utmattningen. Exakt vad som hänt kan jag inte säga och det har inte kunnat mätas heller. Men för högt påslag av stresshormoner och signalsubstanser under lång tid är troligen orsaken.

Man kan också få dessa problem från sjukdomar, hjärnblödningar osv Och som många mediekanaler pratat om mycket den senaste veckan, slag mot huvudet, yttre påverkan.  Hjärnskakningar ofta i samband med sporter som ishockey, fotboll, ridning mm Där upprepade hjärnskakningar ett stort problem och man tvingas avsluta karriärer tidigt. Man tvingas också leva med problem som hjärntrötthet i resten av sitt liv. Det är ingenting man tänker på när man är 17 år och sitter på avbytarbänken efter en huvudsmäll och bara vill ut på isen igen (I know, jag har varit där med)

 

Jag gjorde ett inlägg om hjärntrötthet i veckan som blev populärt. Den är rätt talande om vad hjärntrötthet är för något.

 

hjärntrötthet symptom
hjärntrötthet symptom

 

Man kan bli väldigt mycket bättre i sina hjärntrötthetssymptom med åren men skador som dessa tar tid att reparera. Ibland är de inte heller reparerbara och då behöver man komma till en viss acceptans för att kunna fortsätta leva ett bra liv ändå. Inte så att man ska vara glad, positiv o tacksam över att man får dras med huvudvärk, migränanfall, minnesbortfall. Att acceptera är också att vara närvarande. Att i den aktuella huvudvärken vara snäll mot sig själv och ge sig det man behöver.

Också att kunna tänka i ett längre perspektiv, hålla i de bra rutinerna man har för att minska på eller förhindra anfall osv. Det kan vara att tänka på vad man äter, det kan vara att planera aktiviteter så man får vila innan och efter. Och att just i detta nu måste det här vara ok. Inte klanka ner på sig själv, inte gräva ner sig för det kommer inte att hjälpa vare sig din huvudvärk för stunden eller din totala tillfriskning.

 

För att hjälpa dig själv och en kanske överaktiv hjärna har jag skrivit nedanstående lista.

Den här kan vem som helst som är människa till art använda sig av. Är du fri från det jag pratat om här ovan så har du kanske förstått att du har all anledning att ta hand om din hjärna så den får vara pigg o alert så länge som möjligt. Kanske sitter du i en chefsposition och då kan du ta till dig den här texten för djupare förståelse för dina anställda, medarbetare och kollegor.

Utmattning är så vanligt idag att det finns någon på varje arbetsplats som direkt eller indirekt är drabbad.

Och är du lite tilltufsad i skallen som jag, ja då kan de här punkterna hjälpa dig gott, det lovar jag. 

 

hjälp din hjärna
Hjälp din hjärna

 

Finns det någonting du själv blir hjälpt av i din hjärntrötthet som jag inte tagit med på listan? Dela gärna med dig.

Har du chefsansvar?

Är det någonting av ovanstående som är nytt för dig?

Skulle du vilja ha mer insikt i en utmattad persons vardag och möjligheter till återgång till arbete?

Skulle du vilja ha kunskap för din egen skull?

Hör av dig till mig. Jag erbjuder både individuell coachning och föreläsningar för flera, workshops för chefer eller medarbetare. Stöd till medarbetare som är tillbaka in i arbete är en eftertraktad tjänst jag erbjuder. Kontakta mig!

Kan mat stressa oss?

stressmat

Vad vi stoppar i oss kan också stressa kroppen. Är du sjuk i stress kan du få en positiv utveckling på din återhämtning om du ändrar på vad du äter.

Jag vet att det är svårt. Ett stort problem när jag var sjuk och faktiskt fortfarande när det är lite mycket, är att för att slippa ödsla energi som kan läggas på annat är att lämna det här med middagsproblemet till min partner. Genvägar med färdig mat är också något som lockar när energin inte finns. Så det här med kostomläggning är någonting som du får överväga om det är något för dig. Men det har stora fördelar.

Och som jag säger till mina klienter. Det är inte för alltid du gör dessa förändringar. Vi tenderar att slå på stora trumman när vi måste ändra på något och det kommer förstöra hela ditt liv. Men nej. Var realistisk. Hjälp dig själv bli frisk sen tar du nästa steg. Kanske kan du återinföra det du vill äta. Frågan är om du vill äta det igen när du mår bra…

Vad är det då vi ska undvika att äta?

Socker – rätt uppenbart då socker ökar insulinnivåerna. Och vi äter ofantligt mycket socker i Sverige. Det socker vi inte använder som energi (eftersom vi också är mer stillasittande idag mot förr) lagras som fett i bla levern och kan då leda till fettlever vilket förr var vanligt hos alkoholister.

Gluten – finns i mjöl som finns i pasta, bröd, kakor mm. Det är en samling växtproteiner som vi mer eller mindre tål. För en del kan dessa synas på tester, för andra syns inte känsligheten. Dock kan vi ändå bli hjälpta att ta bort eller minska på intaget.

Mat som triggar/ökar inflammation – fel fetter som fröoljor tex solrosolja, majsolja, matolja. Friterad mat, halvfabrikat och färdigmat. Dessa innehåller hög andel Omega6 som vi ska vara försiktiga med.

Alla dessa ökar stressresponsen i kroppen. Det är som att minska på yttre stressorer för att hämta energi som att minska på den dåliga kosten som attakerar inifrån mage och tarm.

 

socker

 

Vad ska vi äta istället?

Socker – ta bort helt, byt ut till bättre alternativ eller minska på det så mycket du kan. Det är ofta en vanesak och börjar du trappa ner sockerhalten under en tid kommer det att gå bra. Vanliga sockerfällor: läsk, färdigmat, kryddblandningar.

Gluten – Här finns idag massor att byta ut mjölet med. Försök hitta och vänja dig med naturliga glutenfria sorter framför påhittade saker och färdiga limpor med en massa tillsatser ur ”glutenfria hyllan” i mataffären. Välj mandelmjöl, cocosmjöl, gamla mjölsorter som teff, bovete(det är en ört) mm. Idag är det många som inte tål gluten men det är också många som väljer bort gluten för att må bättre i mage och slippa hjärndimma tex så alternativ finns och det går att vara utan den där frukostmackan.

Mat som ökar inflammation – ja här är ju då tricket att välja mat som inte ökar på inflammation i kroppen ska Antiinflammatorisk kost. Välj rätt oljor tex olivolja eller rapsolja. Ät mycket grönsaker. Undvik för mycket rött kött och processad mat. Tillsatser! Tricket är att laga mat själv.

Det behöver inte vara svårt och det finns en uppsjö med kokböcker med olika intriktningar på den anti-inflammatoriska maten och den passar alla, sjuk som frisk.

lax

 

Och kom ihåg. Bara för att du just nu ändra på vad du äter betyder inte att du alltid behöver äta så eller att du aldrig kan äta nåt av det du gillar igen. Men jag kan också lova dig att du kommer att må bättre och du kommer hitta nya råvaror och rätter som blir dina favoriter.

Och är du inte stressjuk kanske du inte behöver vra radikal i dina förändringar men ovanstående är ändå en hjälp till dig. Gluten tex kan vi stoppa i oss i 30-40 år innan vi visar på symptom. Så börja redan nu tänka på VAD du stoppar i dig.

Det finns bara en av dig. Ta hand om dig.

Stress på arbetet

Vi spenderar många timmar varje dag på vår arbetsplats. Vad som händer där påverkar oss väldigt mycket. Och när man blir stressjuk är det vanligt att man ”får rehabilitera sig själv”. En utbränd person har satt sig själv i den sitsen. Eller? Alla upplever det inte så men många gör det. Samt att man blir sliten i mellan arbetet, försäkringskassa och läkare och inte alls får rätt rehabilitering.

Arbetsmiljölagen har en del förordningar som berättar om hur man ska handskas med det här. Har du sett den? Är du arbetsgivare så beställ hem den. Länk till detta hittar du i slutet av det här inlägget. Jag återkommer mer om arbetsmiljöverket nedan.

Har din arbetsplats fler än 5 anställda ska man ha ett skyddsombud. Ett skyddsombud är länken mellan de anställda och arbetsgivaren. Och det är inte enbart att ha koll på den fysiska arbetsmiljön utan även den psykiska. Tex om det sker en fysisk olycka på arbetet så tillsätts ju en utredning så den händelsen inte ska hända igen. Detsamma bör man göra om någon blir sjuk av stress, tillsätt en utredning på arbetsplatsen. Vad har gått fel, vad gör vi nu, vad ska vi göra för att det inte ska hända igen?

Jag fick frågan när jag blev sjuk, första veckan jag var hemma. ”Är det arbetet som gjort dig sjuk?” Jag svarade NEJ, för det var inte ENBART arbetet som gjorde mig sjuk.

Det är nog få som enbart blir sjuka av det ena eller andra. Det är nog få som verkligen lämnar arbetet på arbetet och privatlivet hemma. Livet är flytande, allt går in i varandra och stress hemma påverkar när vi arbetar och stress på jobbet påverkar oss när vi går hem. Så när jag svarade NEJ på den frågan blev jag i stort sett lämnad. Alltså, jag fick hjälp med läkarkontakter och sånt men någon rehabiliteringsplan osv var obefintlig. Jag fick klara mig själv (det här var innan reglerna skärptes)

Stressproblem måste tas om hand, oavsett vilken droppe det var som fick bägaren att rinna över. 

Är du arbetsgivare antar jag att du vill ha personal som är frisk och som producerar så bra som möjligt. Stress förhindrar detta. Så istället för eller som ett komplement till friskvårdsaktiviteter som att delta i millopp, träningspass på gymmet så se till att era medarbetare får de bästa förutsättningarna att kunna producera åt er på topp. Era medarbetare arbetar hos er av en anledning, varför inte utnyttja det fullt ut. För att producera behöver man ha bra förutsättningar för att kunna fokusera på sin arbetsuppgift. För att ha möjlighet att fokusera behöver man pausa. Ingen person i världen kan enbart sitta och fokusera i oändlighet. Aktivitet behöver återhämtning. Vår hjärna är inte som en dator som kan gå och gå och gå. Den behöver andas emellanåt.

Som arbetsgivare har du lite olika valmöjligheter. Det bästa är att ta hand om er personal från första början så de inte blir skadade av för hög aktivitet för länge. Det kan man göra med att skriva en policy för hur man arbetar. Det kan vara att man ska pausa fem minuter varje timme man arbetar. Inför andningspauser för alla (förr i tiden kallades det rökpaus men eftersom rökning är så ute så använder jag andningspaus istället.) Syftet är att rensa hjärnan, få ny energi så man kan ägna sig åt fokus igen. 

Har du upplevt att du varit inne i ett flow i ditt arbete någon gång? Men tillslut falnar lågan och det slutar med att du bara sitter där och inte får något gjort. Envisas då inte med att ”måste sitta kvar och göra det här för det ska vara klart om tre timmar” utan gå ifrån fem minuter, bara lämna arbetet precis där det är. Fem minuter med att andas frisk luft. Gå sen tillbaka, du ser lätt där du avslutade och kan börja arbeta från där direkt med förhoppningsvis lite mer energi och fokus.

En annan åtgärd, förutom att ta hand om sin personal från början, är att erbjuda den personal som är sjuk någon typ av rehabilitering. Det kan vara genom företagshälsovården om ni har en sådan. Det kan vara genom vanliga vårdcentralen. Det kan vara mer riktade insatser som privata terapeuter eller coacher. 

Jag bytte ju karriär eftersom jag såg så många som hamnade i samma sits som jag gjorde, ensamma i sin rehabilitering. Och att rehabilitera sig själv samtidigt som att vara till lags för försäkringskassa är inte lätt. Jag satte mig i skolbänken och jobbar idag som stresscoach. Jag har hjälpt personer som antingen är sjuka och handskas med en återgång till arbetet men också personer som i tid förstår att de måste göra någonting för att förhindra att de ska bli sjuka. 

Och är du arbetsgivare så har du ansvar för att hålla i rehabiliteringsplan för dina anställda.

Hur ni ska arbeta med detta finns tydligt reglerat på Arbetsmiljöverkets hemsida. Kika in där, ladda ner eller beställ broschyren om Organisatorisk och social arbetsmiljö(AFS2015:4)

 

Ni får gärna kontakta mig för stöd till era anställda. Oavsett de är friska idag eller inte.

Det går att förhindra stressjukdomar.

Det går att begränsa skadeverkan av dessa.

Det går att förkorta sjukskrivningar.

Det går att göra återgång i arbete smidig.

Men det behövs lite kunskap om vad stress är och kunskap föder förståelse.

Förståelse föder tålamod. Tålamod ger friska och pigga medarbetare.

Andning

Mycket kan sägas om andning. Andning är något som påverkar oss rätt mycket. Andas vi inte dör vi liksom. Men det är också så att om vi andas fel så störs funktioner i vår kropp. Så är det bara. Skulle jag skriva om allt jag tycker är intressant och viktigt om andning så skulle det vara ett vääääldigt långt inlägg. Därför börjar jag med det grundläggande. Här skrapar jag lite på ytan och kommer säkerligen återkomma.

Andningen är kopplat till det autonoma nervsystemet, det system vi inte kan påverka. Det som sker automatiskt i kroppen – autonoma nervsystemet. Det är hjärtats rytm, andningen(du kan inte bestämma dig för att sluta andas tex) och blodtrycket kan du heller inte påverka med viljan.

Detta nervsystem är delat i två, det sympatiska nervsystemet som ökar på puls, blodtryck, spänner musklerna, allt för att du ska vara alert o redo för aktivitet. Men den här delen används också när du är rädd, glad, ledsen, arg…

Det parasympatiska nervsystemet är det andra som står för trygghet och återhämtning. När du befinner dig här fungerar ALLA organ i kroppen. Magsmältningen fungerar som den ska, blodet når ända ut i fingrarna, alla celler får syre och kan reparera sig. Kroppens alla vätskor ökar och det påverkar bla saliven, magsaften, enzymer i tarmarna, alla slemhinnor som tex i underlivet.

Vi har helt olika typer av andning kopplat till dessa två system. Det är så kroppen är skapad och inget som kunnat ändras på i evolutionen.

Den ena av dem är ytlig, ofta med munnen, snabb, och där övre bröstkorgen är involverad – Sympatiska nervsystemet.

Den andra, en djup andning, alltid med näsan, långsam, tyst och där magen är involverad – Parasympatiska nervsystemet.

Det coola är att du kan påverka systemen från vilket håll du vill.
Blir du rädd (sympatiska) så kopplas den snabba ytliga andningen på. Men det kan också fungera tvärtom, du andas så, ytligt och snabbt vilket försätter din kropp i det sympatiska nervsystemet så att du kan agera bra. Är du idrottare som jag varit vet du att du kan utnyttja detta för att få mer kraft och energi när det verkligen gäller.

Men det bästa av allt är att du genom lugn, djup, tyst andning genom näsan kan ”lura” kroppen att tro att du är trygg och allt är lugnt. Det parasympatiska nervsystemet går då på. Detta kallas återhämtning. Eller stresshantering. Eller vila.

Vi kan inte leva i enbart det ena eller det andra. Vi måste balansera dessa. Vi har en lång återhämtningstid på natten när vi sover. Dock är vi kanske lite för aktiva på dagen. Alltså, vi befinner oss i det sympatiska nervsystemet under lång tid utan att ge återhämtning.

Ser vi bara till att aktivera det parasympatiska några gånger om dagen så ger det väldigt mycket tillbaka.

Ett tips är att göra djupa andetag under en minut några tillfällen under dagen. Vet du inte hur man gör bra djupa andetag? Se min video, den hittar du i menyn ovan.

Vill du prova och se om det har effekt på dig? Gör en andningsminut fem gånger om dagen. Kan du inte fem, gör tre… kan du inte tre, gör en till att börja med och öka sen på… Få in en rutin, kanske när du borstat tänderna(skriv en lapp o sätt på spegeln) eller varje gång du besöker toaletten under dagen, innan du kör iväg med bilen, innan du kliver ur…. Eller sätt en timer i telefonen. Gör det som fungerar för dig. Men gör detta under 4 veckor. Fem minuter per dag i fyra veckor tror jag faktiskt att du kan ge dig, ellerhur?

Gör det för din skull.

Hur vet man att man är stressad?

 

Hur vet man att man har problem med stress? Vad är det som man ska ”lyssna” på?

Det klassiska är att man själv inte märker någonting alls utan blundar för varningssignalerna och rätt som det är har man slagit i väggen och orkar inte gå upp ur sängen. Det kan vara olika för olika personer men generellt.

Med kunskap och medvetenhet om sig själv och vara lyhörd för andras mående kanske vi kan förhindra att vi blir så sjuka att vi inte kan arbeta eller vara en delaktig förälder i familjen till exempel.

Vilka är då varningssignalerna du ska lyssna på?

 

  • Du är trött fast du sovit hela natten
  • När du är ledig har du svårt att slappna av
  • Du aktiverar dig med nåt när du får tid över tex mobiltelefon, träning, städning
  • Du har sämre minne
  • Du stör dig på småsaker och irriterar dig lätt på familj eller i trafiken
  • Du kan fastna i negativa tankar och känna ångest
  • Ingen sexlust
  • Du väljer bort roliga saker för att du inte har tid tex vara med vänner
  • Förkylningar och infektioner avlöser varandra
  • Dygnets timmar räcker inte till
  • Du kan lätt irritera dig på andra personer som gör saker långsamt

 

 

Känner du igen dig i ovanstående? Du kan förhindra att du blir värre men du måste själv vara aktiv i processen. Ingen annan kan göra jobbet åt dig. Du kan inte köpa bra mående. Inte långvarigt iallafall.

På de flesta arbetsplatser arbetar man med mål, budget och handlingsplaner osv Du kan strukturera upp det här på liknande sätt. Till exempel om vi tittar på Varför blir du så irriterad över barnen på kvällen? Kanske kan det vara så att både du och barnen är trötta efter en lång dag på jobb och i skola. Allt ska hända på kvällen såsom laga mat, läsa läxor, aktiviteter, umgås, träna. En struktur på detta och smarta hjälpmedel kanske kan få kvällsirritationen att bli en trevlig och avkopplande stund med familjen istället.

Vem bestämmer i ditt liv?

 

Vill du ha hjälp att komma till rätta med problem som ovanstående så är du varmt välkommen att höra av dig.

Sömn

Har du sömnproblem? Svårt att somna in, vaknar du många gånger på natten och har svårt att somna om? Alla är vi olika när det gäller sömn men vad som är gemensamt för oss alla är att vi behöver djupsömn. Det är inte något vi kan prioritera bort, alls. Varför? Under djupsömnen reparerar sig vår hjärna. Det sker en avgiftningsprocedur i hjärnan då hjärnans hålrum vidgar sig och hjärnvätska pumpas runt. Sköljer runt som i en tvättmaskin. Nu rensas gammalt bort, gifter tex… Utan den här tvättproceduren stagnerar avgiftningen och man tror faktiskt det ger men som tex demens osv

Detta kallas för Glymfsystem, eller glymfatiska systemet. I likhet till Lymfatiska systemet som är kroppens avgiftningssystem som för bort kroppsliga gifter så för ny glymfsystemet bort gifter och skadade celler ur hjärnan.

Hjärna

Vad är dålig sömn då? När blir det ”farligt”? – Djupsömnen är den viktiga biten av din nattsömn. Den börjar från 30 min-2 timmar in i sömnen ungefär och man säger att de fyra första timmarna av nattsömnen är de viktigaste. Har du störningar här är det klokt att göra något åt det.

Varför har man problem med sömnen?  – Det finns nog många orsaker men en orsak är just stress. Det är inte meningen att vi ska sova när vi är under hot, när vi är otrygga, när nåt felar. Då är vi i en svag position och eftersom människan fortfarande fungerar som en urmänniska rent kroppsligt så vet faktiskt inte den om vad skillnaden är på verkligt hot i en sabeltandad tiger som lurar utanför grottan än den där mejlhögen som väntar på jobbet. Det är samma hotsystem i oss som är aktivt. Ingen av oss skulle kunna sova med ett djur som stod o dreglade över oss eller hur?

Vad kan man göra åt sömnproblemen då? – Har du sömnproblem som ovan finns det en hel del man kan göra. Stresshantering är ju en stor grej men om man då rent ser till sömnproceduren så kan du googla och få mängder tips. Men generellt:

  • Lägg dig i tid. Gärna mellan 21-22.
  • Timmen innan du lägger dig ska vara lugn och då helst utan någon hjärnstimuli. Du ska förbereda din hjärna för sömn, alltså inte någon mobiltelefon 2cm framför huvet i sängen.
  • Svalt och mörkt sovrum. Skulle du vakna på natten så tänd inte lampan, öppna helst inte ögonen alls. Titta inte på klockan om du vaknar. Minsta lilla ljusstråle in i ögat signalerar till hjärnan att det nu nog ska vara morgon strax va? och så sätter melatoninutsöndringen igång så vi ska börja vakna till. (inte så bra alltså)
  • Näsandas. Se till att du andas med näsan och inte med munnen. Enkelt knep är att använda en kirurgtejp och tejpa igen munnen. Inte så farligt som det låter faktiskt men en vanesak. Har du sömnproblem så testa detta. Jag kommer skriva mer om näsandning längre fram men kortfattat: luften tillagas när vi använder näsan, den blir lagom varm, lagom fuktig, rensar bort skräp o partiklar som inte ska ner i lungorna, den gör att vi får ner syre ända ner i minsta lungsäck långt ner i lungorna.
  • Svårt att somna in? Räkna från 100 till 0. Har du inte somnat när du kommit till noll så vänder du… pilla inte på telefonen, lyssna inte på nån spännande bok/pod… ett tips är i o f att lyssna på en tråkig bok, en tråkig röst mm Eller kanske på en ”yoga nidra”. Vet du inte vad det är? Finns massvis på youtube du kan lyssna på. Det är en kroppsavslappning som är jättebra att ta till för var återhämtningstillfälle, finns med olika inriktningar tex för nattsömnen eller för 15-minuters-tuppluren.

Har du problem så testa det här en stund. Du kanske inte märker av mirakler över en natt så ge det två veckor iallafall. Har ingenting förbättrats så kan man gå vidare med andra åtgärder.

Sömntabletter då? Då slipper jag ju massa andra konstiga grejer som näsandning och räkna får och så? – Nja, Ja på att du inte blir hjälpt av mina tips ovan men NEJ på att du får en Glymfsömn. Sömntabletter ger dig en syntetisk sömn. Du slipper ligga vaken helt enkelt. Du får inte ner hjärnan eller kroppen i djupsömnen och det är bara i djupsömnen som lymfsystemet är igång. Så kan du undvika sömntabletter så gör det. Försök med alla andra knep att få till en bra sömn.

Hade det varit så att vi, människan, inte behövde sömnen så hade den evolutionerats bort för länge sen. Alltså kan vi vara säkra på att vi behöver vår sömn. Ta hand om den.

Vad är stress? Och hur undviker jag det?

Stress är ju faktiskt någonting som vi alla lever med dagligen. Stressen är en fysiologisk funktion i vår kropp som vid ett hot eller fara aktiverar kroppen för åtgärd. Tex att vi ska reagera när vi går förbi en huggorm så den inte hinner bit oss. Det är en viktig funktion vi har, en ren överlevnadsinstinkt egentligen som fått människan att överleva alla dessa år vi funnits på planeten.

Om vi inte hade haft den här stressreaktionen så hade vi fått problem när vi snabbt ska fatta rätt beslut i en hotande situation. Tänk dig att en bil kommer emot dig. Om du inte har en stressreaktion blir du överkörd. Din kropp talar då inte om för dig att du ska akta dig. Det är ju inte så bra.

Vad är det som händer i kroppen då?  Energiförsörjningen ställs om så vi lätt kommer åt den energi vi behöver. Hjärnan ställer om sig så att du snabbt ska kunna ta rätt beslut. Alla organ blir inställda för den här situationen. Blodflödet ökar till de stora muskelgrupperna, vi blir alerta och skärpta. Blodflödet ut i fingrar och armar minskas faktiskt och det är är att vi inte ska förblöda om vi skadas. Blodflödet minskar även i magen runt tarmarna och blir vi riktigt skrämda så ser kroppen till och med till att vi gör oss av med det som är i tarmar och urinblåsa kvickt.

Idag är den funktionen i kroppen precis likadan som på stenåldern och ännu längre tillbaka i tiden dock har farorna och hoten ändrat sig lite. För idag mobiliserar kroppen sig även om hotet eller faran inte är direkt livshotande. Dagens hot är problem på arbetet, sjuka barn, en känsla av otillräcklighet, alla aktiviteter vi ska hinna med utöver arbete, familjeproblem… det finns så mycket stressorer i vårt samhälle idag och du och jag har olika. Jag personligen känner stressen i kroppen med bultande hjärta, en viss nervositet som kryper i kroppen, när jag ska göra nya saker, umgås med nya människor, prata offentligt osv medan du kanske har andra tillfällen när din kropp mobiliserar dig för en större uppoffring.

Vi skulle faktiskt kunna gå så långt att säga att stressystemet är påslaget så fort du aktiverar dig, i lite olika grad i och för sig. Det kan vara vanliga aktiviteter som promenad, laga mat, ta hand om hemmet, arbeta. Det behöver inte vara så ”stora” händelser. Det är vårt sympatiska nervsystem som är aktiverat, påslaget, när vi aktiverar oss.

Du har kanske hört att efter en aktivitet så behöver vi vila. Tex vid styrketräning, eller all träning egentligen, så behöver vår kropp och muskler vila för att kunna återuppbygga sig. Detsamma är det vid alla vardagliga aktiviteter du gör. Och hjärnan! Efter att aktiverat hjärnan behöver den…  ja, gissa!  V I L A !

Det sympatiska nervsystemet (det aktiverande) har en syster, det Parasympatiska nervsystemet (det återhämtande nervsystemet). Det är när vi är i det Parasympatiska nervsystemet som vi då rätt tydligt återhämtar oss. Det är här cellerna i vår kropp förnyas, repareras och tas omhand. Utan parasympatiska åtgärder skadas kroppen och knoppen.

Så hur ska vi då undvika stress? Det går inte! Stressen är en del av livet. Att stress har fått en negativ klang är för att stressen ökat i våra liv medan återhämtningen minskat. Stress är inte negativt i sig. Det är livsviktigt att kunna ta stress. Men hur ska man då göra tänker du? Svaret är: Ta hand om din återhämtning!

Tre tips för återhämtning:

Sömn! Jätteviktigt! Är det nånting du inte ska dra in i ditt liv för att du har brist på tid så är det sömnen. Se till att du får din sömn. JÄTTEVIKTIGT! När du sover befinner du dig i det parasympatiska nervsystemet vilket var då cellerna förnyar sig och repareras. Så tumma inte på sömnen. Har du sömnsvårigheter finns det tips och knep att ta till (kommer återkomma med mer specifika tips om sömnproblem)

Hjärnvila under dagen. Du kan ta korta stunder av vila för att ge hjärnan lite andrum. När du har rast på dagarna ägna några minuter av denna till att sitta med slutna ögon och bara andas. De få minutrarna du annars skulle lägga på att ta reda på om någonting hänt i din telefon kan du ta senare. Här vilar du både ögon och hjärna.

Promenera i frisk luft. Ännu en viktig komponent i din vardag. Se till att få frisk luft, kan du också få lite solljus och njuta av det är det ett plus i kanten. Rörelsen aktiverar din kropp och efteråt är du piggare och kan koncentrera dig lättare.

Vad är en Stresscoach?

En stresscoach är en person som har kunskap om stress och kan vägleda dig till att få bukt på din stressproblematik. En stresscoach kan inte ta bort stressen för dig men kan hjälpa dig att själv bemästra den. Stress i sig är ingenting farligt. Brist på återhämtning är däremot farligt.

Har du blivit sjuk i stress vet du kanske vad du behöver göra egentligen (tagga ner!) men det är svårt att få till det i vardagen med familj, jobb, bilbesiktning, föräldramöten och så ska man träna och äta nyttigt också!

En stresscoach kan hjälpa till och stötta redan i tidigt skede. Idag är många upplysta om fenomenet utmattning eller utbrändhet men det är ju någonting som inte händer dig, ellerhur? Oftast ser man inte själv att man har problem förrän det är försent och kroppen ger upp och ovan problem uppstår.

Men det kan också vara så att du förstått relativt tidigt att du behöver ha hjälp för att inte gå in i väggen och tvingas bli sjukskriven.

En stresscoach som jag kan ge kunskap om vad det är som händer i kroppen och hjärnan vid stress. Jag kan också ta fram verktyg som passar just dig och vara ett stöd på vägen. Mycket i våra liv påverkar hur vi mår. Det är inte bara den akuta stressreaktionen som man behöver planera för. Det är den stressen som ligger och gnager länge man behöver lära sig att hantera.

Vad har du för mål och planer för livet. Vad hindrar dig från att leva det livet? Tänker du på det ofta? Vad kan du göra åt situationen? På kort och lång sikt?

Är du sjuk så vet du att du vill bli frisk. Du vill att livet ska bli ok igen. Du vill ha orken tillbaka. Du vill vara närvarande fru, mamma eller kompis. 

Har du inte blivit sjuk men ändå läst allt det här? Har du några stressymptom själv eller känner du någon som har? Ta kontakt med en Stresscoach och ordna upp situationen!

Ett utdrag från en blogg om utmattning

Det här är ett inlägg jag skrev för två år sedan, i början på januari 2016. Såhär kan en vardag och känslor och tankar se ut. Hjärntrötthet är ingen egen diagnos men det är ett symptom som kan dyka upp efter en huvudskada eller tex stroke, hjärnhinneinflammation men också efter stressjukdom som tex utmattningssyndrom. Med tiden har jag blivit bättre i min hjärntrötthet men dras fortfarande med den idag. Det är nog det mest utmärkande ärret jag har kvar av min utmattning.

//Linda

Att inte orka. Att inte få fram rätt ord. Att behöva välja film efter huvet och inte efter vad jag egentligen vill se… Att behöva stänga av alla ljud så att huvudet kan vila så att huvudvärken inte får sitt fäste…. hjärntröttheten är jobbig och den jag har kvar nu….
Det finns ju olika typer av trötthet. En relativt normalfrisk människa kan känna fysisk trötthet. Det är när du gjort något fysiskt och blir trött. Vila hjälper ju mot det. Sen finns det psykisk trötthet som kan drabba en person med depression till exempel. Här är tröttheten oftast konstant och påverkas inte av vila…. sen finns då åxå mental trötthet som jag själv drabbats av nu efter min utmattning. Man blir trött av mental aktivitet och vila hjälper tack och lov… Andra orsaker till mental trötthet kan vara skallskada som hjärnskskning, en stroke eller hjärnsjukdomar eller infektioner… prognosen är ofta god men det kan ta tid.
Det mest krävande för mig är att orka med allt hemma. Med familjen, barnens idrotter, handla mat, planera mat! Det vardagliga liksom. Jag behöver ta paus efter nåt jag gjort även om det ”bara” är en fysisk aktivitet så har jag ju hjärnan med mig som arbetar konstant (vem har inte det) Optimalt för mig, just nu, är nog 2 timmars aktivitet sen vila och försöka hålla det intervallet vilket typ inte lyckats mer än några enstaka spridda dagar. Hur får man det att fungera i riktiga livet?
På arbetet blir det på nåt sätt på ett helt annat sätt. På arbetet är det ändå arbetet som är primärt i huvet även om jag gör många olika saker. Dock ligger min nivå där fortfarande på 2 timmar aktivitet(lugn sådan, möten eller mer hjärnaktivitet kräver kortare arbetstid och längre eller fler vilopauser) Och på nåt vänster kan man släppa det där med det vanliga vardagliga hemmalivet under den tiden man är på jobbet… vilket underlättar ofta…
Vad som kan stöka till arbetsdagarna är när nåt ”stör”. Tillexempel en tandläkartid. Den rubbar det normala. Ett sjukt barn som ska till läkare… den dagen blir det inte nån hjärna kvar till jobbet… På jobbet finns många störningsmoment åxå (arbetar på ett kontor vilket man kan tycka kan vara lugnt ellerhur?!) Jag producerar bäst om jag stänger in mig i mitt rum och håller mig till 1-2 timmarsintervaller. Helst ingen gemensam fika eller lunch som tar ”onödig” energi från arbetstimmarna… (hur kul är detta?) Men även om jag gör detta är jag färdig efter en halv dag ungefär. Då ska jag egentligen orka med att vara med familjen hemma också…
Tilläggas bör att jag inte direkt har en familj som är krävande. Jag och min man (arbetar heltid + lite andra uppdrag) har tillsammans 2 flickor på 11,5 och 16 år. De är relativt självgående tack och lov! Men livet behöver ju levas ändå. Det är så mycket jag säger nej till idag vad gäller fritid. Det är familjen som tar stryk av min utmattning, inte mitt arbete. Där är jag utbytbar, en vikarie kan tas in osv… Men hemma… jag orkar inte med det vardagliga livet. Ändå mår jag hyfsat. Jag är inte dödssjuk, jag kan röra mig, jag kan sköta min hygien själv, jag kan tänka och jag fixar att handla och laga mat om jag måste…
Jag har fått lära mig att försöka hushålla med min energi så jag orkar hela dagen. Detta är ingenting jag lärt mig till fullo. Jag har lärt mig att jag SKA hushålla… sen är det svårt i praktiken! Ett ord jag hörde eller läste (kommer inte ihåg vilket) är att vara energismart. Inte vad gäller huset elle rmiljön utan för mig själv! Jag ska vara energismart. Hushålla med MIN energi.
En ständig skola antar jag…
Det kommer bli bättre. Det tror jag bestämt. Jag behöver lära mig leva under tiden bara. Det är nog det som är det svåraste.
Jag återkommer med HURet. Nu är det dags att vila huvudet med lite meditation…
Peace!

Hej och välkommen

Kul att du hittat hit. Dock har jag inte haft inflyttningsfest än så du är lite tidig. Prenumerera gärna så ser du när allt är igång. Må så gott sålänge//Linda